{"id":1834,"date":"2015-10-11T17:32:55","date_gmt":"2015-10-11T15:32:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.european-arachnology.org\/wdp\/?p=1834"},"modified":"2015-11-09T14:09:39","modified_gmt":"2015-11-09T13:09:39","slug":"spider-of-the-year-2013-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=1834","title":{"rendered":"Spider of the year 2013 &#8211; SE"},"content":{"rendered":"<h4>\u00c5rets europeiska spindel 2013<\/h4>\n<p>Tapetserarspindeln \u2013 <em>Atypus affinis<\/em> Eichwald, 1830<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln \u00e4r det n\u00e4rmaste en f\u00e5gelspindel som finns i den svenska naturen. De tillh\u00f6r b\u00e5da samma underordning av spindlar &#8211; Mygalomorphae. Tapetserarspindlarna tillh\u00f6r familjen pungn\u00e4tspindlar (Atypidae) som det finns tre arter av i Europa, f\u00f6rutom <em>Atypus affinis<\/em> ocks\u00e5 <em>A. piceus<\/em> och <em>A. muralis<\/em>. I hela v\u00e4rlden finns 49 arter av dessa. En av arterna n\u00e5r norrut till sydligaste Sverige. Det \u00e4r tapetserarspindeln vars vetenskapliga namn \u00e4r Atypus affinis. Den \u00e4ldsta beskrivningen av arten \u00e4r av Eichwald 1830. Den \u00e4r den vanligaste av arterna i V\u00e4steuropa, k\u00e4nd fr\u00e5n Portugal i s\u00f6der, Ukraina i \u00f6ster, norrut till Skottland, Danmark och till Sk\u00e5ne och Blekinge i sydligaste Sverige. I Sk\u00e5ne \u00e4r den funnen p\u00e5 Kullaberg, i Sk\u00e4ralid och p\u00e5 Stenshuvud, i Blekinge i Karlskrona.<\/p>\n<p>Tapetserarspindlarna k\u00e4nns igen p\u00e5 att deras fram\u00e5triktade giftk\u00e4kar som \u00e4r parallella med varandra och som \u00e4r stora och kraftiga. \u00d6gonen \u00e4r grupperade i en liten kompakt grupp p\u00e5 en liten kulle i mitten framtill p\u00e5 huvudet.<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln \u00e4r s\u00e4llsynt och k\u00e4nslig f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i dess milj\u00f6. D\u00e4rf\u00f6r finns p\u00e5 den svenska r\u00f6dlistan som starkt hotad (EN). Den \u00e4r ocks\u00e5 r\u00f6dlistad i m\u00e5nga av de andra l\u00e4nder som den finns i.<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln finns bara i solvarma omr\u00e5den med relativt torrt underlag. P\u00e5 de svenska lokalerna \u00e4r den funnen i syd- eller sydv\u00e4stv\u00e4nda bergbranter med vittringsjord. S\u00f6derut \u00e4r den ocks\u00e5 ofta funnen i sandig jord. D\u00e4r finns den alltid p\u00e5 solvarma men \u00e4nd\u00e5 skuggade st\u00e4llen, under tr\u00e4d, buskar, ris som ljungtuvor eller t.o.m. under gr\u00e4stuvor eller stenar. Helt blottad jord skyr den. Tapetserarspindeln lever n\u00e4ra havet, sj\u00f6ar eller vattendrag. H\u00f6gt upp i berg brukar man inte hitta den.<\/p>\n<p>Kroppsl\u00e4ngden \u00e4r 10-15 mm hos honorna och 7-10 mm hos hanarna. D\u00e5 \u00e4r inte de flera mm l\u00e5nga k\u00e4karna inr\u00e4knade. Honorna \u00e4r bruna, hanarna m\u00f6rka, n\u00e4stan svarta. Unga individer \u00e4r ljusare \u00e4n de vuxna. Tapetserarspindeln har en tjock kitinhinna p\u00e5 framkroppen och benen som g\u00f6r att de ser lite plastiga ut. De ovanligt l\u00e5nga bakre spinnv\u00e5rtorna \u00e4r tredelade vilket skiljer den f\u00f6r de tv\u00e5 andra europeiska arterna.<\/p>\n<p>Det m\u00e4rkligaste med tapetserarspindlarna \u00e4r deras levnadss\u00e4tt d\u00e5 de n\u00e4stan hela livet lever i egenh\u00e4ndigt tillverkade silkesr\u00f6r. Dessa r\u00f6r g\u00e5r ned i jorden 10-30 cm, ibland t.o.m. \u00e4nnu l\u00e4ngre. R\u00f6ren g\u00e5r ocks\u00e5 upp n\u00e5gra cm, upp till \u00f6ver 10 cm, ovan jord d\u00e4r de finns g\u00f6mda i vegetationen, i en ljungtuva, en gr\u00e4stuva, mossa eller liknande. R\u00f6ren \u00e4r hos vuxna tapetserarspindlar en dryg cm breda. Silket i r\u00f6ren liknar en strumpa och \u00e4r p\u00e5 utsidan belagt med jord som kamoflerar. L\u00e5nga tider sitter de i sitt r\u00f6r n\u00e4rmast den utanp\u00e5 jorden liggande delen. N\u00e4r en fluga eller annat litet djur r\u00f6r sig p\u00e5 r\u00f6ret hugger tapetserarspindeln igenom r\u00f6ret och in i bytet. Bytet dras in i r\u00f6ret och sugs ut av spindeln. Tapetserarspindeln lagar d\u00e4refter sitt r\u00f6r s\u00e5 att de kan anv\u00e4ndas fler g\u00e5nger. De f\u00e5ngar alla m\u00f6jliga sm\u00e5kryp som skalbaggar, flugor, myror, gr\u00e5suggor och m\u00e5ngfotingar.<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln kan f\u00f6r att vara spindel bli riktigt gammal. F\u00f6rst efter 4 \u00e5r blir de k\u00f6nsmogna. Uppskattningar av hur gamla honorna kan bli varierar mellan 7 och 10 \u00e5r. Hanarna lever kortare, 4 \u00e5r.<br \/>\nParningss\u00e4songen \u00e4r fr\u00e5n slutet av augusti fram till oktober-november. D\u00e5 g\u00e5r hanarna ut fr\u00e5n sitt bor\u00f6r och letar efter honor. N\u00e5gra f\u00e5 hanar brukar ocks\u00e5 kunna vara ute p\u00e5 v\u00e5ren. Hos den n\u00e4rbesl\u00e4ktade tapetserarspindeln Atypus piceus d\u00e4remot brukar hanarna vandra omkring p\u00e5 senv\u00e5ren till h\u00f6gsommaren.<\/p>\n<p>N\u00e4r hanarna av tapetserarspindeln hittar en vuxen honas bor\u00f6r, stannar de och b\u00f6rjar trumma p\u00e5 honans bor\u00f6r med vibrerande palper och ben. N\u00e4r hanen h\u00e5llit p\u00e5 ett tag med pauser s\u00e5 \u00f6ppnar han honans bor\u00f6r och kliver in i r\u00f6ret. D\u00e4r stannar han sen tills han d\u00f6r n\u00e4sta \u00e5r. Honan l\u00e4gger ett hundratal \u00e4gg i en n\u00e5got utvidgad del av bor\u00f6ret och blir ensam kvar med nykl\u00e4ckta ungar. Den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande v\u00e5ren, oftast i mars, l\u00e4mnar ungarna honans bor\u00f6r f\u00f6r att starta sina egna liv. De kan d\u00e5 flyga iv\u00e4g en bit med hj\u00e4lp av spinntr\u00e5dar. Honan kan den f\u00f6ljande h\u00f6sten \u00e5ter para sig och f\u00e5 nya ungar.<\/p>\n<p>Om man \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle, n\u00e4mligen d\u00e4r tapetserarspindeln finns, s\u00e5 kan man ha turen att hitta deras bor\u00f6r. \u00c4nnu st\u00f6rre tur kan man ha p\u00e5 sensommaren eller h\u00f6sten d\u00e5 man kan f\u00e5 syn p\u00e5 en hane som \u00e4r ute och letar efter honor.<\/p>\n<p>Christoph H\u00f6rweg &amp; Lars J. Jonsson<\/p>\n<h4>Kontakt Sverige<\/h4>\n<p>Lars J. Jonsson, H\u00f6gskolan Kristianstad, 291 88 Kristianstad<br \/>\nlars.jonsson(a)hkr.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets europeiska spindel 2013<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln \u2013 <em>Atypus affinis<\/em> Eichwald, 1830<\/p>\n<p>Tapetserarspindeln \u00e4r det n\u00e4rmaste en f\u00e5gelspindel som finns i den svenska naturen. De tillh\u00f6r b\u00e5da samma underordning av spindlar &#8211; Mygalomorphae. Tapetserarspindlarna tillh\u00f6r familjen pungn\u00e4tspindlar (Atypidae) som det finns tre arter av i Europa,<\/p>\n<p><span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=1834\">Read more &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[97],"tags":[],"class_list":["post-1834","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-spider_of_the_year_2013"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1834","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1834"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1834\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2121,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1834\/revisions\/2121"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1834"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1834"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1834"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}