{"id":1900,"date":"2015-11-02T15:55:07","date_gmt":"2015-11-02T14:55:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.european-arachnology.org\/wdp\/?p=1900"},"modified":"2015-11-09T14:03:26","modified_gmt":"2015-11-09T13:03:26","slug":"spider-of-the-year-2011-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=1900","title":{"rendered":"Spider of the year 2011 \u2013 SE"},"content":{"rendered":"<h4>\u00c5rets europeiska spindel 2011<\/h4>\n<p>Labyrintspindeln \u2013 <em>Agelena labyrinthica<\/em> (Clerck, 1757)<\/p>\n<p>\u00c5r 2008 valdes husspindlarna, sl\u00e4ktet <i>Tegenaria<\/i>, till \u00e5rets europeiska spindlar. I \u00e5r har ytterliggare en art av samma familj valts ut, n\u00e4mligen den granna labyrintspindeln <i>Agelena labyrinthica<\/i>.<\/p>\n<p>Labyrintspindeln tillh\u00f6r trattspindlarna (familjen Agelenidae) av vilka det finns ca 1100 k\u00e4nda arter i V\u00e4rlden. I Europe finns det ca 180 arter beskrivna, varav ett trettital i Centraleuropa och 6 i Sverige. De svenska arterna \u00e4r f\u00f6rutom labyrintspindeln: st\u00f6rre husspindel, <i>Tegenaria atrica<\/i>, mindre husspindel,<i>Tegenaria domestica<\/i>, luffarspindeln, <i>Tegenaria agrestis<\/i>, laduhusspindeln,<i>Malthonica ferruginea<\/i> och mindre trattspindeln, <i>Textrix denticulata<\/i>.<\/p>\n<p>En egenskap som \u00e4r typisk f\u00f6r trattspindlarna \u00e4r de tv\u00e5 l\u00e5nga bakre spinnv\u00e5rtorna som dessutom best\u00e5r av tv\u00e5 segment. Hos de flesta andra spindlar \u00e4r dessa kortare och med endast ett segment. Labyrintspindeln har \u00e4nnu l\u00e4ngre bakre spinnv\u00e5rtor \u00e4n de andra trattspindlarna. Det yttre segmentet \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt som det inre.\u00a0 En annan, men sv\u00e5rsedd, egenskap som \u00e4r typisk f\u00f6r trattspindlarna och skiljer dem fr\u00e5n andra spindlar \u00e4r att de har minst fyra stycken tunna och mycket l\u00e5nga k\u00e4nselh\u00e5r (trichobothria) p\u00e5 ovansidan av frambenens fot.<\/p>\n<p>Labyrintspindlarna \u00e4r t\u00e4mligen stora spindlar, honorna med en 10-14 mm och hanarna med en 8-12 mm l\u00e5ng kropp. Framkroppen \u00e4r gulbrun och har tv\u00e5 breda l\u00e4ngsstrimmor som \u00e4r n\u00e4rmare varandra framtill. Bakkroppens grundf\u00e4rg \u00e4r gr\u00e5brun, har ett gr\u00e5tt l\u00e4ngdband i mitten med p\u00e5 vardera sedan bak\u00e5tliggande ljusa linjer som ger ett fiskbensm\u00f6nster. Honorna \u00e4r vuxna under h\u00f6gsommaren, fr\u00e5n midsommar till augusti. Hanarna lever kortare tid och ses mest i juli.<\/p>\n<p>Labyrintspindeln finns i st\u00f6rre delen av Europa, fr\u00e5n Medelhavsomr\u00e5det norrut till ungef\u00e4r 60:e breddgraden. Den finns ocks\u00e5 i stora delar av Asien. I Sverige finns labyrintspindeln bara i de s\u00f6dra delarna, fr\u00e5n Sk\u00e5ne och norrut till s\u00f6dra Uppland. Den lever p\u00e5 torra och av solen uppv\u00e4rmda st\u00e4llen med l\u00e5g och gles vegetation. I st\u00f6rre delen av sitt utbredningsomr\u00e5de i Sverige s\u00e5 hittar man den mest i \u00e5t s\u00f6der v\u00e4nda sand- och bergbranter. I allra sydligaste Sverige \u00e4r den typisk f\u00f6r \u00f6ppna hedar och p\u00e5 \u00d6land och Gotland p\u00e5 alvarmark. Den kan ocks\u00e5 p\u00e5tr\u00e4ffas p\u00e5 torr mark i skogsbryn, framf\u00f6r allt i skogar med tall. L\u00e4ngre s\u00f6derut i Europa finns den \u00e4ven i glesbevuxna, torra skogar.<\/p>\n<p>Carl Clerck beskrev arten och dess n\u00e4t 1757. D\u00e5 skrev han beskrivande (stavningen n\u00e5got moderniserad): \u201dDeras n\u00e4t \u00e4ro mest horisontella eller j\u00e4mnt med marken l\u00f6pande, av nog t\u00e4t v\u00e4v, med en l\u00e5ng tratt i \u00e4ndan, i vilken de sitta och lura p\u00e5 rov. Vid n\u00e4tets minsta vidr\u00f6rande \u00e4ro de som en blixt ute, att se vad som p\u00e5 f\u00e4rde \u00e4r. De \u00e4ro ganska skygga, och g\u00f6mma sig, med en ogemen sn\u00e4llhet, inne i smygor f\u00f6r minsta skr\u00e4msel. N\u00e4r n\u00e4tet bliver av gr\u00e4s och \u00f6rter skadat eller \u00f6verv\u00e4xt, s\u00e5 \u00f6vergiver han de d\u00e4rf\u00f6r icke, utan lappar, utvidgar, och f\u00f6rt\u00e4tar gillerv\u00e4ven uti makal\u00f6sa och artiga virvlar, till tre a fyra fots h\u00f6jd, att rov ej m\u00e5 tryta \u2026\u201d.<\/p>\n<p>Labyrintspindeln v\u00e4ver ett typiskt n\u00e4t som \u00e4r l\u00e4tt att k\u00e4nna igen n\u00e4r man v\u00e4l sett det n\u00e5gra g\u00e5nger. Precis som Carl Clerck skrev s\u00e5 g\u00e5r n\u00e4tets mattformade del ut fr\u00e5n ett g\u00f6msle och ut \u00f6ver \u00f6ppen vegetation och \u00e4r f\u00e4stat till gr\u00e4s, \u00f6rter eller stenar. N\u00e4stan alltid ligger mattan n\u00e4ra marken, oftast bara n\u00e5gra cm ovanf\u00f6r marken. N\u00e5gon g\u00e5ng kan mattan finnas h\u00f6gre upp i buskar om dessa \u00e4r tillr\u00e4ckligt t\u00e4ta f\u00f6r g\u00f6mslet. Mattan \u00f6verg\u00e5r in\u00e5t i g\u00f6mslet genom en tratt d\u00e4r spindeln ofta sitter, tittande ut och v\u00e4ntar p\u00e5 ett byte. Om man f\u00f6rsiktigt petar p\u00e5 mattan kan man ibland f\u00e5 spindeln att rusa snabbt ut och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga det man r\u00f6rt den mattformade delen av mattan med. Ovanf\u00f6r mattan finns spinntr\u00e5dar som f\u00e4ster och \u00e4ven g\u00f6r att byten ramlar ned p\u00e5 mattan. Tratten \u00f6verg\u00e5r in\u00e5t i ett r\u00f6rformat g\u00f6msle som ofta delar upp sig. F\u00f6rgreningen hj\u00e4lper spindeln att komma undan om den beh\u00f6ver fly.<\/p>\n<p>Om en insekt landar p\u00e5 n\u00e4tets matta s\u00e5 rusar spindeln snabbt ut fr\u00e5n tratten och biter bytet som vanligtvis snabbt d\u00f6r. Labyrintspindeln har en mycket snabb reaktionstid som har blivit uppm\u00e4tt till i snitt 0,160 sekunder. Bytet \u00e4r ofta f\u00e5ngat innan det ens har fattat faran. N\u00e4r bytet \u00e4r f\u00e5ngat \u00e5terv\u00e4nder spindeln till g\u00f6mslet med bytet som d\u00e4r sugs ut.<\/p>\n<p>Spindeln orienterar sig genom att k\u00e4nna varifr\u00e5n som vibrationer i n\u00e4tet orsakade av bytet kommer. Labyrintspindel kan t.o.m. k\u00e4nna av bytesdjur som finns p\u00e5 tr\u00e5dar i n\u00e4tmattans kant. Detta g\u00f6r den med hj\u00e4lp av de l\u00e5nga, tunna k\u00e4nselh\u00e5ren p\u00e5 f\u00f6tterna som reagerar p\u00e5 sm\u00e5 r\u00f6relser i n\u00e4tet eller i luften. F\u00f6r att hitta i n\u00e4tet \u00e4r ocks\u00e5 synen viktig. Spindeln reagerar p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l som \u00e4r tydligt ljusare eller m\u00f6rkare \u00e4n omgivningen. De mittersta \u00f6gonen i den fr\u00e4mre \u00f6gonraden kan m\u00e4rka skillnaden p\u00e5 ljusets polarisering vilket hj\u00e4lper spindeln att orientera sig.<\/p>\n<p>Under parningsperioden, oftast i b\u00f6rjan av juli, s\u00e5 s\u00f6ker hanarna upp honornas mattformade n\u00e4t. N\u00e4r de kommer till ett n\u00e4t s\u00e5 sl\u00e5r de p\u00e5 n\u00e4tet med sina palper f\u00f6r att locka honan till en herdestund. Om honan \u00e4r intresserad s\u00e5 v\u00e4ntar hon stillsamt i sitt g\u00f6msle dit hanen efter ett tag v\u00e5gar bege sig och d\u00e4r parningen \u00e4ger rum. Efter parningen l\u00e4mnar hanen honan och letar efter nya honor.<br \/>\n<a href=\"https:\/\/cet.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/xanax.html\">xanax<\/a><br \/>\nI augusti l\u00e4gger honan \u00e4ggen i en stor vit kokong i en f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l gjord kammare i anslutning till g\u00f6mslet. Kammaren har t\u00e4ta och vita v\u00e4ggar. Kammaren har ett antal g\u00e5ngar som en labyrint och som gett spindeln dess namn. I kokongen finns 50-130 \u00e4gg. \u00c4ggkokongen h\u00e5lls uppe i kammaren av en m\u00e4ngd radi\u00e4ra breda spinntr\u00e5dar som \u00e4r elastiska. Den \u00e4r ofta ocks\u00e5 kamouflerad med gamla blad eller n\u00e5got liknande. Honan vaktar \u00e4ggkokongen tills hon d\u00f6r. Ungarna kl\u00e4cks samma \u00e5r och \u00f6vervintrar inuti \u00e4ggs\u00e4cken. De lever p\u00e5 den n\u00e4ring som finns i en gules\u00e4ck i bakkroppen. De unga labyrintspindlarna l\u00e4mnar sitt skydd n\u00e4sta v\u00e5r f\u00f6r att hitta sina egna platser att g\u00f6ra ett labyrintformat bo med en f\u00e5ngstmatta framf\u00f6r.<br \/>\n<a href=\"https:\/\/mascothealth.com\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/cialis.html\">cialis<\/a><br \/>\nN\u00e4r ni ser en labyrintspindel sitter den ofta i mynningen av sitt n\u00e4t och v\u00e4ntar p\u00e5 ett byte, en fluga, en gr\u00e4shoppa eller annan insekt, beredd att snabbt \u00f6vermanna bytet genom att snabbt springa ut p\u00e5 sin dubbla matta och med n\u00e5gra snabba r\u00f6relser f\u00e5nga bytet. De kommer att bli sp\u00e4nnande att unders\u00f6ka labyrintspindeln och dess n\u00e4ste!<br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.terenceblanchard.com\/xanax-online\/\">xanax online<\/a><br \/>\nChristoph H\u00f6rweg &amp;\u00a0Lars J. Jonsson<\/p>\n<h4>Kontakt Sverige<\/h4>\n<p>Lars J. Jonsson, H\u00f6gskolan Kristianstad, 291 88 Kristianstad<br \/>\nlars.jonsson(a)hkr.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets europeiska spindel 2011<\/p>\n<p>Labyrintspindeln \u2013 <em>Agelena labyrinthica<\/em> (Clerck, 1757)<\/p>\n<p>\u00c5r 2008 valdes husspindlarna, sl\u00e4ktet <i>Tegenaria<\/i>, till \u00e5rets europeiska spindlar. I \u00e5r har ytterliggare en art av samma familj valts ut, n\u00e4mligen den granna labyrintspindeln <i>Agelena labyrinthica<\/i>.<\/p>\n<p><span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=1900\">Read more &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[99],"tags":[],"class_list":["post-1900","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-spider_of_the_year_2011"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1900"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2110,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions\/2110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1900"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}