Korsspindeln \u2013 Araneus diadematus<\/em> Clerck, 1757<\/p>\n Korsspindeln \u00e4r antagligen den spindelart som flest m\u00e4nniskor k\u00e4nner till och k\u00e4nner igen. Dess vitgl\u00e4nsande kors framtill p\u00e5 bakkroppens ovansida \u00e4r l\u00e4tt att komma ih\u00e5g och brukar synas bra. Den \u00e4r t.ex. ofta avbildad i l\u00e4rob\u00f6cker f\u00f6r grundskolan och i barnb\u00f6cker.<\/p>\n Den f\u00f6rsta giltiga beskrivningen av korsspindeln gjordes av Linn\u00e9s l\u00e4rjunge Carl Clerck 1757. Clerck skrev (spr\u00e5ket n\u00e5got lite \u00e4ndrat och moderniserat): “Den 21 juli var denna spindelarten i begrepp att para sig. De finns hela den blida \u00e5rstiden igenom, dock av olika storlek. Sj\u00e4lva f\u00e4rgen och sm\u00e5 siraterna \u00e4r inte hos de fullvuxna best\u00e4ndiga. De krypa ur sitt skal tre g\u00e5nger. Jag har aldrig t\u00e4nkt att parasitsteklar skulle l\u00e4gga sina \u00e4gg p\u00e5 spindlarnas kroppar; men tv\u00e5 g\u00e5nger har jag, av denna arten, blivit \u00f6vertygad d\u00e4rom. De f\u00f6rsvara sig mot h\u00f6stn\u00e4tternas k\u00f6ld och v\u00e4ta i t\u00e4ta sf\u00e4riska kojor, p\u00e5 vilka ing\u00e5ngen sitter ner inunder\u2026 B\u00e5len, \u00e4ggformig, brunaktig, som ibland mer av gult eller r\u00f6dlikt uppblandas; luden av fint fjun, och l\u00e5nga h\u00e5r, som sig \u00f6ver allt utstucko; med ett av orent vita prickar tecknat diamant-kors, och p\u00e5 sidorna med m\u00f6rkbruna v\u00e5gor i en sned st\u00e4llning sirad; tecknad under b\u00e5len kring m\u00e4rket, p\u00e5 \u00f6mse sidor, med ett avl\u00e5ngt svart streck.”<\/p>\n De ljusa fl\u00e4ckarna hos korsspindeln, de minst fem stora som sitter i ett kors, och de mindre som oftast finns i n\u00e4rheten, best\u00e5r av det hos DNA k\u00e4nda \u00e4mnet guanin, en restprodukt fr\u00e5n spindlarnas byten. Kroppsstorleken \u00e4r hos honorna 8-18 mm l\u00e5nga, hanarna mindre, 5-10 mm. De st\u00f6rsta honorna ser man p\u00e5 eftersommaren d\u00e5 \u00e4ggen mognar i honornas bakkropp.<\/p>\n Korsspindeln tillh\u00f6r en familj som kallas hjulspindlar (eller n\u00e5gon g\u00e5ng hjuln\u00e4tspindlar) eftersom deras n\u00e4t \u00e4r platta och hjulformade. Spindelfamiljens vetenskapliga namn \u00e4r Araneidae. I hela v\u00e4rlden \u00e4r ungef\u00e4r 3000 arter hjulspindlar beskrivna. I Sverige har vi ett 40-tal arter. De flesta arterna \u00e4r mellanstora till stora spindlar, med ben som har kraftiga taggar. Hjulspindlarna \u00e4r duktiga p\u00e5 att r\u00f6ra sig i n\u00e4tet och p\u00e5 tr\u00e5dar till och fr\u00e5n sitt g\u00f6msle, men v\u00e4ldigt l\u00e5ngsamma och klumpiga p\u00e5 marken utan sitt n\u00e4t. G\u00f6mslet sitter normalt snett ovanf\u00f6r n\u00e4tet och spindeln har en tr\u00e5d, kallad signaltr\u00e5d, med vilken den har kontakt med n\u00e4tet. Andra vanliga arter bland hjulspindlarna \u00e4r kvadratspindeln (Araneus quadratus<\/i>), marmorspindeln (Araneus marmoreus<\/i>), brospindeln (Larinioides sclopetarius<\/i>) och skuggspindeln (Nuctenea umbratica<\/i>). Korsspindelns bakkropp \u00e4r bredast framtill, de \u00f6vriga h\u00e4r n\u00e4mnda har sin bakkropp bredast mer n\u00e4ra mitten.<\/p>\n De runda hjulformade n\u00e4ten som hjulspindlarna g\u00f6r \u00e4r det mest och b\u00e4st k\u00e4nda. En liten m\u00e4ngd spindelsilke skapar tillsammans en stor f\u00e5ngstyta. Ett hjuln\u00e4t beh\u00f6ver bara vara fastsatt p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 st\u00e4llen. Hjuln\u00e4ten h\u00e4nger uppe i en tjock spindeltr\u00e5d som spindeln gjort mellan tv\u00e5 fasta st\u00e4llen. Hos korsspindeln \u00e4r det ofta en buske och en tr\u00e4dstam. Runt n\u00e4tet finns en ram av tr\u00e5dar. I n\u00e4tet g\u00f6r sedan 25-30 raka, radi\u00e4ra tr\u00e5dar fr\u00e5n n\u00e4tets mitt och ut\u00e5t, som ekrar p\u00e5 ett cykelhjul, och sedan ocks\u00e5 tr\u00e5dar som g\u00e5r runt i m\u00e5nga varv i en spiral fr\u00e5n mitten och ut\u00e5t. Spiraltr\u00e5darna har med j\u00e4mna mellanrum p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 mikrometer en minimal limdroppe.<\/p>\n Om en flygande insekt eller n\u00e5got annat sm\u00e5kryp kommer emot n\u00e4tet fastnar den i limdropparna. Spindeln springer d\u00e5 snabbt fram och f\u00f6rlamar bytet. \u00c4r bytet stort v\u00e4vs det f\u00f6rst in i spindelsilke tills den inte kan r\u00f6ra sig. Spindeln sj\u00e4lv fastnar inte i n\u00e4tet n\u00e4r den r\u00f6r sig d\u00e4ri, delvis p. g. a. att den vet v\u00e4l var den kan r\u00f6ra sig, delvis f\u00f6r att f\u00f6tterna inte fastnar s\u00e5 l\u00e4tt, men delvis av \u00e4nnu oklara orsaker. En hjulspindel som ramlar ner i ett annat n\u00e4t fastnar i detta.<\/p>\n N\u00e4ten \u00e4r otroligt flexibla och n\u00e4ttr\u00e5darna kan dras ut l\u00e5ngt bak\u00e5t. En fluga som flyger emot n\u00e4tet kan dra ut det till en strut utan att det g\u00e5r s\u00f6nder. Ett nytt n\u00e4t g\u00f6rs varje natt under sommaren. Innan det nya n\u00e4tet tillverkas \u00e4ter den upp det gamla. De p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt upp\u00e4tna “byggstenarna” \u00e5tervinns och finns till st\u00f6rsta delen i n\u00e4sta n\u00e4t.<\/p>\n De hjulformade f\u00e5ngstn\u00e4ten \u00e4r hos korsspindeln, liksom hos de flesta hjulspindlar, placerade mer eller mindre lodr\u00e4tt. N\u00e4ten \u00e4r hos korsspindeln ofta placerade n\u00e5gon meter upp, men kan sitta n\u00e5got h\u00f6gre eller l\u00e4gre. Normalt sitter spindeln i ett g\u00f6msle i en buske eller ett tr\u00e4d, men f\u00f6rh\u00e5llandevis ofta j\u00e4mf\u00f6rt med andra hjulspindlar sitter den i n\u00e4tets mitt. Den sitter d\u00e5 alltid med huvudet ned\u00e5t. Bilder som visar n\u00e5got annat \u00e4r felv\u00e4nda. N\u00e4r de befruktade \u00e4ggen h\u00e5ller p\u00e5 att mogna i bakkroppen p\u00e5 honan under sommaren sista del sitter honan ofta i n\u00e4tets mitt och v\u00e4rmer kroppen. Det \u00e4r d\u00e5 som folk brukar m\u00e4rka och reagera p\u00e5 de korsspindlar de ser. Det \u00e4r d\u00e5 som m\u00e5nga m\u00e4nniskor reagerar p\u00e5 och m\u00e4rker korsspindeln.<\/p>\n Korsspindeln lever i Sverige 2-3 \u00e5r. Under sin levnad \u00f6msar den hud ett stort antal g\u00e5nger, upp emot tio (och inte bara tre som Carl Clerck skrev, men han unders\u00f6kte nog bara korsspindelns sista sommar). Hanen letar i slutet av sitt liv efter en hona att para sig med. N\u00e4r han hittat en hona med n\u00e4t s\u00e5 drar han i n\u00e4tets tr\u00e5dar p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt vilket d\u00e5 honan m\u00e4rker. Om hon \u00e4r intresserad svarar hon med att r\u00f6ra n\u00e4tet p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att hanen i sin tur vet att hon \u00e4r intresserad. Parningen sker i \u00e4tet.<\/p>\n Hanen lever som vuxen endast en kort tid. Honan lever betydligt l\u00e4ngre in p\u00e5 h\u00f6sten, till september eller oktober. Hon l\u00e4gger en h\u00f6stnatt under 4-5 timmar sina 200-300 \u00e4gg p\u00e5 en silkesplatta hon spunnit tidigare i en barkspringa, p\u00e5 en v\u00e4gg eller liknande. Ovanp\u00e5 plattan och \u00e4ggen spinner honan en gulf\u00e4rgad, ullig kokong. P\u00e5 kokongen s\u00e4tter sig honan och vaktar tills hon efter ett par veckor d\u00f6r. Det var nog en s\u00e5dan \u00e4ggkokong med hona som Clerck trodde att korsspindeln anv\u00e4nde till \u00f6vervintring. Ungarna kommer ut ur kokongen f\u00f6rst n\u00e4sta senv\u00e5r-f\u00f6rsommar. D\u00e5 sitter de i b\u00f6rjan tillsammans i en klump, men sprider sig efter n\u00e5gra dagar ut i omgivningen.<\/p>\n Korsspindeln finns i m\u00e5nga olika milj\u00f6er. Den \u00e4r inte s\u00e4rskilt kr\u00e4vande s\u00e5 l\u00e4nge det finns bra st\u00e4llen att g\u00f6ra och f\u00e4sta sitt n\u00e4t p\u00e5, bra g\u00f6mst\u00e4llen och tillr\u00e4ckligt med bytesdjur. Man hittar den i tr\u00e4dg\u00e5rdar, buskiga betesmarker, skogsbryn och \u00f6ppna skogar, men den kan p\u00e5tr\u00e4ffas \u00e4ven i andra milj\u00f6er. Extra bra trivs den d\u00e4r det finns b\u00e5de tr\u00e4d och buskar.<\/p>\n N\u00e4r ni \u00e4r i tr\u00e4dg\u00e5rden eller ute i naturen s\u00e5 l\u00e5t er imponeras och njuta av korsspindelns tjusiga hjuln\u00e4t. Om inte annat t\u00e4nk p\u00e5 hur m\u00e5nga stickmyggor, flugor och andra flygf\u00e4n som den f\u00e5ngar och som ni slipper.<\/p>\n Christoph H\u00f6rweg & Lars J. Jonsson<\/p>\n Lars J. Jonsson, H\u00f6gskolan Kristianstad, 291 88 Kristianstad \u00c5rets europeiska spindel 2010<\/p>\n Korsspindeln \u2013 Araneus diadematus<\/em> Clerck, 1757<\/p>\n Korsspindeln \u00e4r antagligen den spindelart som flest m\u00e4nniskor k\u00e4nner till och k\u00e4nner igen. Dess vitgl\u00e4nsande kors framtill p\u00e5 bakkroppens ovansida \u00e4r l\u00e4tt att komma ih\u00e5g och brukar synas bra.<\/p>\n …<\/span><\/p>\nKontakt Sverige<\/h4>\n
\nlars.jonsson(a)hkr.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"