{"id":2791,"date":"2018-03-11T10:45:30","date_gmt":"2018-03-11T09:45:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.european-arachnology.org\/wdp\/?p=2791"},"modified":"2018-03-11T10:57:10","modified_gmt":"2018-03-11T09:57:10","slug":"spider-of-the-year-2018-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=2791","title":{"rendered":"Spider of the year 2018 &#8211; SE"},"content":{"rendered":"<h4>\u00c5rets spindel 2018<\/h4>\n<p>Fettspindeln \u2013\u00a0<em>Steatoda bipunctata<\/em> (Linnaeus, 1758)<\/p>\n<p>Fettspindeln, <em>Steatoda bipunctata<\/em> (Linnaeus, 1758), tillh\u00f6r spindelfamiljen klotspindlar (Theridiidae). Det finns n\u00e4stan 2500 arter av klotspindlar beskrivna i v\u00e4rlden av vilka 228 har hittats i Europa. Sl\u00e4ktet <em>Steatoda<\/em> har 13 arter i Europa, varav fyra finns i Norden.<\/p>\n<p>Fettspindeln har p\u00e5tr\u00e4ffats i alla europeiska l\u00e4nder. I Mellaneuropa finns den fr\u00e5n l\u00e5glandet och upp till ca 800 m.\u00f6.h, med enstaka fynd \u00e4nnu h\u00f6gre. I Sverige finns den upp till fj\u00e4llkedjan. Antalet fynd i de inre av Lappland, i skogslandet \u00e4r f\u00e5, men beror kanske p\u00e5 att f\u00e5 rapporterat d\u00e4r.<\/p>\n<p>Den \u00e4r vanlig p\u00e5 byggnader, b\u00e5de p\u00e5 utsidan och inuti svalare delar. Tittar man i f\u00f6nsterkarmar p\u00e5 utsidan hittar man ofta dess n\u00e4t. Den \u00e4r t\u00e5ligare \u00e4n de flesta spindlar och kan klara sig l\u00e4nge i torra och uppv\u00e4rmda utrymmen, p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r de flesta andra spindlar inte klarar sig. I k\u00e4llare, garage, stall och uthus \u00e4r den vanlig. Den finns \u00e4ven utomhus, \u00e4ven i t\u00e4mligen kyligt klimat. Kyla t\u00e5l den bra. S\u00e4rskilt ofta hittar man den under bark, men ocks\u00e5 under stenar i murar, i l\u00e5dor, i kaninh\u00e5lor och andra m\u00f6rka st\u00e4llen. I st\u00f6rre delen av sitt utbredningsomr\u00e5de \u00e4r fettspindeln vanlig och den anses inte hotad n\u00e5gonstans.<\/p>\n<p>Kroppsl\u00e4ngden \u00e4r 4,5-7 mm hos honan och 4-5,5 mm hos hanen. Kroppen och s\u00e4rskilt den stora bakkroppen \u00e4r glansig vilket s\u00e4kert gett upphov till dess svenska namn. P\u00e5 tyska kallas den Fettspinne, p\u00e5 engelska Rabbit Hutch Spider (eller ibland det mindre bra namnet false widow p\u00e5 grund av ett avl\u00e4gset sl\u00e4ktskap med svarta \u00e4nkan och andra arter i sl\u00e4ktet <em>Latrodectus<\/em>). Framkroppens grundf\u00e4rg \u00e4r brun till brunsvart. Bakkroppen \u00e4r brun, med m\u00f6rkare brun f\u00e4rg mot kanten. Ofta finns en ljusare small mittrand och ett brett ljust band framtill p\u00e5 bakkroppen. P\u00e5 bakkroppen syns n\u00e5gra stycken m\u00f6rka punkter. De \u00e4r muskelf\u00e4sten. Av dessa s\u00e5g Linn\u00e9 bara de tv\u00e5 st\u00f6rsta och gav d\u00e4rf\u00f6r arten artepitetet <em>bipunctata<\/em>. Benen \u00e4r r\u00f6dbruna med m\u00f6rkare ringar.<\/p>\n<p>Fettspindeln, liksom andra klotspindlar, bygger ett tredimensionellt n\u00e4t. Oftast \u00e4r n\u00e4tet byggt i ett h\u00f6rn. Fr\u00e5n ett mindre tydligt mer eller mindre h\u00e4ngande horisontellt n\u00e4t utg\u00e5r vertikala tr\u00e5dar ned\u00e5t och upp\u00e5t, och n\u00e5gra tr\u00e5dar som g\u00e5r ut fr\u00e5n den glesa matten. F\u00e5ngsttr\u00e5darna \u00e4r de som h\u00e4nger rakt ned\u00e5t. Dessa sitter fast mot underlaget och har l\u00e4ngst ned limdroppar som bytesdjuren fastnar i. Limdroppar saknas hos de andra tr\u00e5darna i n\u00e4tet. N\u00e4r en myra, n\u00e5gon annan insekt eller annat litet sm\u00e5kryp fastnar i en eller flera tr\u00e5dar med limdroppar s\u00e5 kommer fettspindeln snabbt fram fr\u00e5n sitt g\u00f6msle och biter bytet och sprutar in sitt gift. Fettspindlar v\u00e4ljer om det g\u00e5r att bo i springor i n\u00e4rheten av ett st\u00e4lle som \u00e4r l\u00e4mpligt f\u00f6r den att g\u00f6ra sitt n\u00e4t. N\u00e4tet \u00e4r normalt anlagt s\u00e5 att inte s\u00e5 mycket regn faller p\u00e5 den, \u00e4ven utomhus g\u00e4rna p\u00e5 ett torrt st\u00e4lle. Fettspindeln kan inte bara f\u00e5nga insekter mindre \u00e4n den sj\u00e4lv \u00e4r utan \u00e4ven byten som \u00e4r betydligt st\u00f6rre. Den f\u00e5ngar inte bara l\u00e4ttf\u00e5ngade byten utan \u00e4ven besv\u00e4rliga byten som kan f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lva. Myror och andra spindlar fastnar ofta i dess n\u00e4t och blir byten.<\/p>\n<p>Ungar och vuxna honor av fettspindeln finner man \u00e5ret runt. Hanar brukar man dock mest finna i juni-oktober, vilket ocks\u00e5 \u00e4r den huvudsakliga parningss\u00e4songen. \u00c4ven p\u00e5 v\u00e5ren finns hanar och kan parning ske. Hanarna uppvaktar honorna genom att g\u00f6ra ljud med hj\u00e4lp av ett antal taggar som sitter som en h\u00e4stsko framtill p\u00e5 bakkroppen mot tv\u00e5 r\u00e4fflade cirklar baktill p\u00e5 framkroppen. Ljudet \u00e4r fullt h\u00f6rbart f\u00f6r andra fettspindlar. Det l\u00e4r inte vara h\u00f6rbart f\u00f6r oss, \u00e4ven om en del m\u00e4nniskor p\u00e5st\u00e5r att de har h\u00f6rt det. Det har beskrivits som ett klickande ljud. Ljudfrekvensen \u00e4r variabel, men ligger n\u00e4ra 1000 Hz. Med dessa ljud lockar hanen fram honan fr\u00e5n sitt g\u00f6msle. Han kan spela i timmar, vanligt \u00e4r i hela 6-8 timmar, innan han lyckats locka fram honan till parning. Vid parningen sitter de v\u00e4nda mot varandra i en vinkel och med buksidan upp\u00e5t. Hanen f\u00f6r in sitt ena parningsorgan, sin ena pedipalp, i honans epigyn. Parningen kan p\u00e5g\u00e5 i n\u00e5gon timma. D\u00e4refter bryter han, l\u00e4mnar henne, spelar ett tag och parar sig igen med den andra pedipalpen. Efter parningen l\u00e4mnar hanen honan. Honan visar ingen aggressivitet mot hanen utan l\u00e5ter honom avl\u00e4gsna sig. Honan l\u00e4gger efter en tid 100-150 ljusr\u00f6da \u00e4gg i en gulvit \u00e4ggkokong. Den h\u00e4ngs upp av honan i n\u00e4tet i n\u00e4rheten av d\u00e4r hon brukar vara.<\/p>\n<p>Fettspindeln, <em>Steatoda bipunctata<\/em>, kan m\u00f6jligen blandas ihop med andra arter i sl\u00e4ktet. Alla de \u00f6vriga arterna i sl\u00e4ktet <em>Steatoda<\/em> \u00e4r mer s\u00e4llsynta i Sverige. Den ljusare <em>Steatoda castanea<\/em>, kastanjespindeln, finns s\u00e4llsynt i de \u00f6stra delarna av Sverige. Den lever i liknande milj\u00f6er men kr\u00e4ver kraftigare uppv\u00e4rmning och hittas p\u00e5 st\u00e4llen som blir ordentligt uppv\u00e4rmda av solen. L\u00e4ngre \u00f6sterut blir den vanligare. Den st\u00f6rre och m\u00f6rkare <em>Steatoda grossa<\/em>, husvaxspindeln, \u00e4r d\u00e4remot v\u00e4stlig och hittas ibland i byggnader p\u00e5 V\u00e4stkusten. <em>Steatoda albomaculata<\/em>, fl\u00e4ckvaxspindeln, \u00e4r vackert m\u00f6nstrad med ljusa fl\u00e4ckar p\u00e5 bakkroppen. Den hittar man utomhus p\u00e5 sandiga eller steniga, torra och \u00f6ppna marker som har fl\u00e4ckar utan vegetation. Den vackra och f\u00f6rh\u00e5llandevis stora mediterreana arten <em>Steatoda paykulliana<\/em> kommer ibland in i landet med frukt och annat, och hittas d\u00e5 oftast bland frukt i livsmedelsbutiker. Den kan inte \u00f6verleva i Sverige. Av den i Mellaneuropa inte helt ovanliga inomhusarten <em>Steatoda triangulosa<\/em> finns i Sverige bara ett tillf\u00e4lligt fynd fr\u00e5n Palmhuset i G\u00f6teborg. Det \u00e4r en art som vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss kommer att invandra till Sverige.<\/p>\n<p>Fettspindeln \u00e4r inte giftig f\u00f6r m\u00e4nniskan \u00e4ven om de \u00e4r sl\u00e4kt med svarta \u00e4nkan, medelhavs\u00e4nkan och andra klotspindlar i sl\u00e4ktet <em>Latrodectus<\/em>. Tyv\u00e4rr tror ibland en del m\u00e4nniskor, b\u00e5de i Sverige och i andra l\u00e4nder, att de hittat en \u201d\u00e4nka\u201d av sl\u00e4ktet <em>Latrodectus<\/em> n\u00e4r de hittat en fettspindel.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r valdes fettspindeln till \u00e5rets europeiska spindel? Den valdes d\u00e4rf\u00f6r att den \u00e4r en art som m\u00e5nga tr\u00e4ffar p\u00e5 d\u00e5 den \u00e4r vanlig inomhus och p\u00e5 utsidan av f\u00f6nster. Den \u00e4r ocks\u00e5 en art som man ganska l\u00e4tt l\u00e4r sig k\u00e4nna igen. Den har ocks\u00e5 flera intressanta beteenden som hanarnas uppvaktningsspelande och f\u00e5ngstn\u00e4ten. Trots att fettspindeln \u00e4r relativt v\u00e4l unders\u00f6kt finns mer att l\u00e4ra \u00e4n vad vi vet om dess liv och beteenden.<\/p>\n<p>Genom att v\u00e4lja <em>\u00c5rets spindel<\/em> s\u00e5 hoppas vi p\u00e5 att f\u00e5 positiv uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r en grupp som inte \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4r hos alla. Vi hoppas ocks\u00e5 att f\u00e5 ny information om fettspindeln, bl.a. om dess utbredning, men bl.a. ocks\u00e5 om beteenden och bytesval. Rapportera g\u00e4rna in fynd p\u00e5 Artportalen (<a href=\"http:\/\/www.artportalen.se\">www.artportalen.se<\/a>).<\/p>\n<p>\u00c5rets europeiska spindel v\u00e4ljs ut av 83 araknologer fr\u00e5n 26 europeiska l\u00e4nder. Detta koordineras av Wiens Naturhistoriska museum tillsammans med Arachnologischen Gesellschaft (AraGes) och European Society of Arachnology (ESA).<\/p>\n<p>Christoph H\u00f6rweg &amp; Lars J. Jonsson<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets spindel 2018<\/p>\n<p>Fettspindeln \u2013\u00a0<em>Steatoda bipunctata<\/em> (Linnaeus, 1758)<\/p>\n<p>Fettspindeln, <em>Steatoda bipunctata<\/em> (Linnaeus, 1758), tillh\u00f6r spindelfamiljen klotspindlar (Theridiidae). Det finns n\u00e4stan 2500 arter av klotspindlar beskrivna i v\u00e4rlden av vilka 228 har hittats i Europa.<\/p>\n<p><span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=2791\">Read more &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[110],"tags":[],"class_list":["post-2791","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-spider_of_the_year_2018"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2791","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2791"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2791\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2795,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2791\/revisions\/2795"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2791"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2791"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2791"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}