K\u00e4rrspindeln – Dolomedes fimbriatus<\/em> (Clerck, 1757)<\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n K\u00e4rrspindeln, Dolomedes fimbriatus <\/em>(Clerck, 1757), h\u00f6r till v\u00e5rdn\u00e4tsspindlarna (Pisauridae). I V\u00e4rlden finns 356 arter av v\u00e5rdn\u00e4tspindlar, i Europa bara sju. I sl\u00e4ktet Dolomedes<\/em> finns i Europa tv\u00e5 arter: k\u00e4rrspindeln D. fimbriatus<\/em> och skr\u00e4ddarspindeln D. plantarius<\/em> b\u00e5da beskrivna av svensken Carl Clerck 1757.<\/p>\n K\u00e4rrspindeln \u00e4r utbredd i st\u00f6rre delen av Europa, saknas bara i fj\u00e4llen och de allra sydligaste delarna. Den finns ocks\u00e5 i norra Asien. Den \u00e4r en av f\u00e5 spindlar som \u00e4r rapporterad fr\u00e5n alla svenska landskap.<\/p>\n K\u00e4rrspindeln kan lokalt vara vanlig, s\u00e4rskilt d\u00e4r det \u00e4r gott om v\u00e5tmarker. Arten har minskat i stora delar av Europa d\u00e5 m\u00e5nga v\u00e5tmarker har f\u00f6rst\u00f6rts f\u00f6r att ge plats \u00e5t odlingar och samh\u00e4llen. Ett varmare klimat missgynnar k\u00e4rrspindeln som \u00e4r anpassad till ett klimat med kalla vintrar.<\/p>\n Som vuxna har honorna av k\u00e4rrspindeln en kroppsl\u00e4ngd p\u00e5 12-22 mm, hanarna 10-16 mm, vilket g\u00f6r den till Nordeuropas n\u00e4st st\u00f6rsta spindel. Hanarna har oftast en betydligt mindre bakkropp en honorna. Kroppen \u00e4r kraftig och stark. F\u00e4rgen \u00e4r ljusbrun till svartbrun med p\u00e5 kroppssidorna ljusa l\u00e4ngsband, gula eller vita, p\u00e5 b\u00e5de fram- och bakkropp. I Sverige finns alltid sidobanden. Hos unga individer \u00e4r f\u00e4rgen ocks\u00e5 mer eller mindre gr\u00f6naktig, s\u00e4rskilt p\u00e5 benen.<\/p>\n K\u00e4rrspindeln f\u00f6redrar att leva i v\u00e5tmarker, g\u00e4rna p\u00e5 str\u00e4nder stilla eller l\u00e5ngsamt str\u00f6mmande vatten, i myrar, p\u00e5 v\u00e5ta \u00e4ngar och i skogsk\u00e4rr. H\u00e4r sitter spindeln med frambenen p\u00e5 vattenytan i kontakt med v\u00e4xter och v\u00e4ntar p\u00e5 bytesdjur, oftast vatteninsekter, men ibland t.o.m. grodyngel eller sm\u00e5 fiskar. D\u00e4r sitter den och v\u00e4ntar p\u00e5 att ett l\u00e4mpligt bytesdjur ska n\u00e4rma sig och attackerar sen snabbt och med kraft bytet. Kraften hos k\u00e4karna \u00e4r imponerande. N\u00e5got f\u00e5ngstn\u00e4t g\u00f6r inte k\u00e4rrspindeln. Den r\u00f6r sig skickligt n\u00e4r den jagar p\u00e5 vattenytan. Hela kroppen kan ligga p\u00e5 vattnet tack vare den kraftiga beh\u00e5ringen kan den lita p\u00e5 att ytsp\u00e4nningen h\u00e5ller och att den f\u00f6rblir ovanf\u00f6r vattenytan. Om k\u00e4rrspindeln k\u00e4nner sig hotad s\u00e5 kan den snabbt dyka ner under vattenytan och stanna d\u00e4r en l\u00e5ng tid. N\u00e4r den \u00e4r under vatten bildas runt bakkroppen en luftbubbla som f\u00f6rsvinner n\u00e4r den \u00e5terkommer till ytan.<\/p>\n Parning sker fr\u00e5n slutet av maj till b\u00f6rjan av juli. Under juli l\u00e4gger honan \u00e4gg i en stor rund \u00e4ggkokong (se bild) som oftast inneh\u00e5ller ca 200-600 \u00e4gg, men kan inneh\u00e5lla upp till drygt 1000 \u00e4gg. \u00c4ggkokongen b\u00e4r honan i k\u00e4karna. Strax innan ungarna kl\u00e4cks ur \u00e4ggen h\u00e4nger honan upp kokongen i h\u00f6gre vegetation n\u00e4ra \u00f6ppet vatten. D\u00e4r g\u00f6r honan ett l\u00f6st t\u00e4ltliknande n\u00e4t runt om \u00e4ggkokongen som hon sen vaktar s\u00e5 l\u00e4nge som ungarna \u00e4r kvar. Honan kan l\u00e4gga fler \u00e4ggkokonger, men d\u00e5 har senare \u00e4ggkokonger f\u00e4rre \u00e4gg. Utvecklingen fr\u00e5n nykl\u00e4ckta ungar till vuxen tar tv\u00e5 \u00e5r, i norr tre. De \u00f6vervintrar som juveniler eller sista g\u00e5ngen som subadulta (n\u00e4stan vuxna) och \u00f6msar sista g\u00e5ngen p\u00e5 senv\u00e5ren-f\u00f6rsommaren.<\/p>\n K\u00e4rrspindeln Dolomedes fimbriatus <\/em>kan hittas \u00e5ret runt. Vuxna honor hittas under sommaren och f\u00f6rsvinner p\u00e5 sensommaren eller tidigt p\u00e5 h\u00f6sten. Ofta klarar de inte att \u00f6verleva efter att de lagt \u00e4gg och vaktat ungarna. I Sverige blir de 2-3 \u00e5r, medan l\u00e4ngre s\u00f6derut s\u00e5 blir de ofta vuxna redan f\u00f6rsta \u00e5ret.<\/p>\n I Europa finns ytterliggare en art i sl\u00e4ktet Dolomedes<\/em>, n\u00e4mligen skr\u00e4ddarspindeln, Dolomedes plantarius<\/em>. De tv\u00e5 arterna i sl\u00e4ktet Dolomedes<\/em> liknar varandra, men skr\u00e4ddarspindeln har smalare ljusa sidoband eller saknar dessa helt. Om de har sidoband eller inte best\u00e4ms av en gen d\u00e4r att ha sidoband \u00e4r dominant mot att inte ha dessa. S\u00e4krast best\u00e4ms de genom att titta p\u00e5 parningsorganen i f\u00f6rstoring. D\u00e4r finns fler skillnader mellan de tv\u00e5 arterna, flera som vi inte \u00e4r riktigt s\u00e4kra p\u00e5 \u00e4nnu. St\u00f6rst av de b\u00e5da arterna och den st\u00f6rsta spindeln i Norden \u00e4r skr\u00e4ddarspindeln som blir i genomsnitt n\u00e5gon mm st\u00f6rre. Storleken hos vuxna individer av b\u00e5da arterna varierar mycket. Honorna har en kroppsl\u00e4ngd av 13-23 mm, med enstaka individer \u00e4nnu st\u00f6rre, medan hanarna normalt \u00e4r mindre, 10-17 mm.<\/p>\n Skr\u00e4ddarspindeln lever i liknande milj\u00f6er som k\u00e4rrspindeln men f\u00f6redrar mer solbelysta str\u00e4nder av sj\u00f6ar och st\u00f6rre vattendrag. Den \u00e4r mer beroende av \u00f6ppet vatten. Till skillnad mot k\u00e4rrspindeln s\u00e5 \u00e4r aldrig de juvenila l\u00e5ngt fr\u00e5n \u00f6ppet vatten. Vuxna honor p\u00e5tr\u00e4ffas under samma tider som k\u00e4rrspindeln, under sommaren och tidigt p\u00e5 h\u00f6sten, medan hanarna f\u00f6rsvinner redan i juli. I de flesta l\u00e4nder \u00e4r den v\u00e4ldigt s\u00e4llsynt, med f\u00e5 fynd per land, men i Sverige \u00e4r den inte s\u00e5 ovanlig. H\u00e4r finns den mest i s\u00f6dra delen av Sverige, s\u00e4llsynt norrut l\u00e4ngs kusten till Medelpad. Ungef\u00e4r 10% av alla rapporter av spindlar i sl\u00e4ktet Dolomedes<\/em> i Sverige \u00e4r av skr\u00e4ddarspindeln. Skr\u00e4ddarspindeln har en mindre och mer sydlig utbredning, fr\u00e5n Sydeuropa och norrut till s\u00f6dra Nordeuropa. Den saknas \u00f6ster om Uralbergen.<\/p>\n Vad gjorde att k\u00e4rrspindeln valdes till \u00e5rets spindel? K\u00e4rrspindeln \u00e4r en stor, kraftfull och vacker spindel. Den lever i n\u00e4rheten av vatten, i v\u00e5tmarker och p\u00e5 str\u00e4nder, i milj\u00f6er som minskar, inte minst i n\u00e4rheten av samh\u00e4llen.<\/p>\n Genom att v\u00e4lja \u00c5rets spindel<\/em> s\u00e5 hoppas vi p\u00e5 att f\u00e5 positiv uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r en grupp som inte \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4r hos alla. Vi hoppas ocks\u00e5 att f\u00e5 ny information om k\u00e4rr- och skr\u00e4ddarspindeln, bl.a. om deras utbredning, men ocks\u00e5 om bl.a. habitatval, beteenden och bytesval. Rapportera g\u00e4rna in fynd p\u00e5 Artportalen (www.artportalen.se<\/a>).<\/p>\n \u00c5rets europeiska spindel valdes av 83 aracknologer fr\u00e5n 26 l\u00e4nder i Europa. Sammanst\u00e4llningen och bearbetningen \u00e4r gjord genom Wiens naturhistoriska museum tillsammans med Arachnologische Gesellschaft (AraGes) och European Society of Arachnology (ESA).<\/p>\n <\/p>\n Christoph H\u00f6rweg & Lars Jonsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5rets spindel 2020<\/p>\n K\u00e4rrspindeln – Dolomedes fimbriatus<\/em> (Clerck, 1757)<\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n K\u00e4rrspindeln, Dolomedes fimbriatus <\/em>(Clerck, 1757), h\u00f6r till v\u00e5rdn\u00e4tsspindlarna (Pisauridae). I V\u00e4rlden finns 356 arter av v\u00e5rdn\u00e4tspindlar, i Europa bara sju. I sl\u00e4ktet Dolomedes<\/em> finns i Europa tv\u00e5 arter: k\u00e4rrspindeln D.<\/em><\/p>\n …<\/span><\/p>\n