{"id":3032,"date":"2020-02-23T10:54:26","date_gmt":"2020-02-23T09:54:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.european-arachnology.org\/wdp\/?p=3032"},"modified":"2020-02-23T10:54:26","modified_gmt":"2020-02-23T09:54:26","slug":"spider-of-the-year-2019-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/?p=3032","title":{"rendered":"Spider of the year 2019 – SE"},"content":{"rendered":"

\u00c5rets spindel 2019<\/strong><\/p>\n

Stackmyrehoppspindeln – Myrmarachne formicaria<\/em> (De Geer, 1778)<\/p>\n

 <\/p>\n

Den myrliknande hoppspindeln Myrmarachne formicaria<\/em> (De Geer, 1778) tillh\u00f6r spindelfamiljen hoppspindlar (Salticidae). Det finns 6 089 olika arter av hoppspindlar. Av dessa finns 345 i Europe. I sl\u00e4ktet Myrmarachne<\/em> finns tre arter i Europe, varav endast en i Mellan- och Nordeuropa.<\/p>\n

Stackmyrehoppspindeln Myrmarachne formicaria<\/em> har en vid utbredning. Den finns ursprungligt i st\u00f6rre delen av Europa, \u00f6sterut till Ostasien och den \u00e4r p\u00e5 senare tid inkommen till USA. I Sverige \u00e4r den n\u00e4stan helt begr\u00e4nsad till de delar av \u00f6stra Sverige som har kustn\u00e4ra bergh\u00e4llar som blir kraftigt uppv\u00e4rmda, norrut till Norrland. I Mellaneuropa finns den p\u00e5 l\u00e5glandet och kullar upp till 800 meter \u00f6ver havet. Den f\u00f6redrar kraftigt uppv\u00e4rmda marker. Spindeln \u00e4r s\u00f6derut funnen i m\u00e5nga olika milj\u00f6er som torr gr\u00e4smark och varma tr\u00e4dg\u00e5rdar, men kan ocks\u00e5 hittas i fuktiga eller v\u00e5ta lokaler som fukt\u00e4ngar och vassb\u00e4lten. D\u00e4r den finns kan den vara vanlig. Dess populationer \u00e4r stabila och den \u00e4r inte hotad.<\/p>\n

De flesta hoppspindlar har korta, kompakta kroppar, men stackmyrehoppspindeln har en l\u00e5ngsmal och elegant kropp som liknar en stackmyra. L\u00e4ngden p\u00e5 kroppen \u00e4r 5-6,5 mm. Grundf\u00e4rgen hos framkroppen \u00e4r p\u00e5 br\u00f6stdelen orangebrun och med huvudet m\u00f6rkare. Den ovalt avl\u00e5nga bakkroppen \u00e4r gul-orange, med svart f\u00e4rg p\u00e5 den bakre tredjedelen. Bakkroppen sitter ihop med framkroppen med en smal midja, som liknar midjan hos en myra. Benen \u00e4r gula till orange och med svarta markeringar samt l\u00e4ngsg\u00e5ende strimmor p\u00e5 sidorna. F\u00f6rsta benparet \u00e4r bandat och har mycket m\u00f6rka och n\u00e5got f\u00f6rtjockade metatarser (segmentet n\u00e4rmast f\u00f6tterna) som liknar en myras antenner. \u00c4ven de bakre \u00f6gonparet \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis stora och p\u00e5minner i storlek och position \u00f6gonen hos myror.<\/p>\n

Honor har normalt stora k\u00e4kar, liknande de hos andra hoppspindlar, men de hos hanarna \u00e4r stora, platta och avl\u00e5nga, och sticker mer eller mindre rakt ut. K\u00f6nen \u00e4r d\u00e4rmed l\u00e4tta att skilja fr\u00e5n varandra. Vid parning visar hanarna upp sina massiva k\u00e4kar f\u00f6r honorna. Hanarna anv\u00e4nder dessa enorma k\u00e4kar i rituella kamper d\u00e4r tv\u00e5 hanar st\u00e5r mitt emot varandra och hotar rivalen med vitt \u00f6ppnade k\u00e4kar.<\/p>\n

Precis som alla andra hoppspindlar g\u00f6r inte stackmyrehoppspindeln n\u00e5got f\u00e5ngstn\u00e4t. De sitter p\u00e5 lur eller smyger mot och hoppar till slut p\u00e5 sina byten. Arten lever oftast p\u00e5 marken eller bland gamla l\u00f6v, inte s\u00e4llan n\u00e4ra myror som den liknar, som ettermyror Myrmica <\/em>och stackmyror av sl\u00e4ktet Formica<\/em>.<\/p>\n

Myrmarachne formicaria<\/em> \u00e4r spindeln som ser ut som, g\u00e5r och r\u00f6r sig som en stackmyra. Arten imiterar stackmyror i utseendet och r\u00f6relser, men det g\u00f6r de inte f\u00f6r att \u00e4ta av dem. Spindeln jagar insekter som flugor och myggor, men \u00e4ven v\u00e4xtsugare som bladl\u00f6ss. F\u00f6rdelen f\u00f6r spindeln med likheten \u00e4r att den gynnas d\u00e5 myror har relativt f\u00e5 fiender. Att likna en myra kan vara f\u00f6rdelaktigt d\u00e5 myror \u00e4r d\u00e5liga bytesdjur. De \u00e4r besv\u00e4rliga, kan bitas, sticka, spruta myrsyra och ofta \u00e4r de m\u00e5nga tillsammans. Ser man en \u00e4r d\u00e4r ofta fler i n\u00e4rheten som kan hj\u00e4lpa den. Allts\u00e5 \u00e4r stackmyrespindeln mindre ofta attackerad av parasit- eller v\u00e4gsteklar och av f\u00e5glar. Arten \u00e4r d\u00e4rmed ett bra exempel p\u00e5 skyddande likhet, s.k. Bates mimikry, d\u00e4r en ofarlig art imiterar en som \u00e4r duktig p\u00e5 att f\u00f6rsvara sig.<\/p>\n

Hoppspindlar brukar g\u00e4rna hoppa och hoppa l\u00e5ngt, d\u00e4rav deras namn. Stackmyrehoppspindeln tillh\u00f6r de f\u00e5 undantagen. Den springer omkring utan att hoppa. Stackmyrehoppspindeln h\u00e4rmar myrors r\u00f6relser, i f\u00f6rsta hand hur de g\u00e5r. Ist\u00e4llet f\u00f6r det mer hoppspindeltypiska abrupta hoppandet s\u00e5 r\u00f6r spindeln sig i korta snabba ruscher och med v\u00e5glika benr\u00f6relser, liknande dem en myra som f\u00f6ljer ett feromonpudrat myrsp\u00e5r. Den ser ut att springa p\u00e5 sex ben och att ha frambenen upplyfta s\u00e5 att de liknar antenner. S\u00e5 har det ocks\u00e5 beskrivits i litteratur ett antal g\u00e5nger. Nyligen spelades deras springande in med en kamera som tar en massa bilder per sekund. De visade sig d\u00e5 att frambenen liksom de andra benen anv\u00e4nds n\u00e4r de springer, men att de h\u00e5lls upp vid korta stopp under springandet. Detta g\u00f6r att de ser ut som om spindeln har antenner och inte anv\u00e4nder frambenen. Det lurar nog inte bara m\u00e4nniskor utan \u00e4ven f\u00e5glar och andra m\u00f6jliga predatorer. Tack vare de s\u00e4rskilda r\u00f6relser som spindeln g\u00f6r med benen s\u00e5 d\u00f6ljs de kraftiga mittersta fr\u00e4mre \u00f6gonen effektivt.<\/p>\n

N\u00e5gra andra spindlar liknar ocks\u00e5 myror mycket. En del \u00e4r t.o.m. sv\u00e5ra att skilja fr\u00e5n myror. De ser ut som myror och r\u00f6r sig som myror. I alla fall f\u00f6r oss m\u00e4nniskor. Till dessa h\u00f6r n\u00e5gra hoppspindlar och plattbukspindlar. I landet har vi ytterligare tre hoppspindlar som \u00e4r extra myrlika de n\u00e5got mindre, 3-4 mm l\u00e5nga, smalmyrespindeln Synageles venator<\/em> och torvmyrespindeln S. hilarulus<\/em>. Vi har ocks\u00e5 ett sl\u00e4kte av plattbukspindlar, sl\u00e4ktet Micaria<\/em> med tio arter i Sverige och fl\u00e4ckig flinkspindel Phrurolithus festivus<\/em> som l\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4xlas med myror. En hel del andra spindlar som tillh\u00f6r andra spindelfamiljer liknar myror men i mindre grad.<\/p>\n

Vad gjorde att stackmyrehoppspindeln valdes till \u00e5rets spindel? Huvudsk\u00e4let \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s dess skyddande likhet med en myra, b\u00e5de till utseende, beteende och r\u00f6relsem\u00f6nster. Det \u00e4r ett underbart s\u00e4tt att undvika predation.<\/p>\n

Genom att v\u00e4lja \u00c5rets spindel<\/em> s\u00e5 hoppas vi p\u00e5 att f\u00e5 positiv uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r en grupp som inte \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4r hos alla. Vi hoppas ocks\u00e5 att f\u00e5 ny information om spindeln, som dess utbredning, men ocks\u00e5 om beteenden, bytesval m.m. Rapportera g\u00e4rna in fynd p\u00e5 Artportalen (www.artportalen.se<\/a>).<\/p>\n

\u00c5rets europeiska spindel v\u00e4ljs ut av 83 araknologer fr\u00e5n 26 europeiska l\u00e4nder. Detta koordineras av Wiens Naturhistoriska museum tillsammans med Arachnologischen Gesellschaft (AraGes) och European Society of Arachnology (ESA).<\/p>\n

 <\/p>\n

Christoph H\u00f6rweg & Lars J. Jonsson<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5rets spindel 2019<\/strong><\/p>\n

Stackmyrehoppspindeln – Myrmarachne formicaria<\/em> (De Geer, 1778)<\/p>\n

 <\/p>\n

Den myrliknande hoppspindeln Myrmarachne formicaria<\/em> (De Geer, 1778) tillh\u00f6r spindelfamiljen hoppspindlar (Salticidae). Det finns 6 089 olika arter av hoppspindlar.<\/p>\n

…<\/span><\/p>\n

Read more ›<\/a><\/div>\n

<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[112],"tags":[],"class_list":["post-3032","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-spider_of_the_year_2019"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3032","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3032"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3033,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3032\/revisions\/3033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/european-arachnology.org\/esa\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}