Skogskaparspindel – Ero furcata<\/em> (Villers 1789)<\/p>\n <\/p>\n Information<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/em><\/p>\n Skogskaparspindeln, Ero furcata<\/em> (Villers, 1789), tillh\u00f6r spindelfamiljen kaparspindlar (Mimetidae). Av kaparspindlar \u00e4r 154 arter beskrivna. I Europa \u00e4r 10 av dessa funna, nio av dem tillh\u00f6r sl\u00e4ktet Ero<\/em>. F\u00f6rutom skogskardarspindeln finns sumpkaparspindeln, Ero cambridgei <\/em>Kulczynski, i Sverige. Ytterligare tv\u00e5 arter \u00e4r p\u00e5 spridning norrut och kan f\u00f6rv\u00e4ntas att snart komma till Sverige snart, n\u00e4mligen Ero aphana<\/em> (Walckenaer, 1802) och E. tuberculata<\/em> (De Geer, 1778), som b\u00e5da n\u00e4rmast \u00e4r funna p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen i Danmark. Kanske finns de redan i sydligaste Sverige. De \u00f6vriga arterna finns l\u00e4ngre s\u00f6derut, vid Medelhavet.<\/p>\n <\/p>\n De fyra arterna av kaparspindlar som finns i Central- och V\u00e4steuropa kan delas upp i tv\u00e5 grupper med tv\u00e5 arter vardera genom att r\u00e4kna antalet pucklar p\u00e5 bakkroppen. De i Sverige funna tv\u00e5 arterna har tv\u00e5 sm\u00e5 pucklar, medan de tv\u00e5 som bara finns lite l\u00e4ngre s\u00f6derut har fyra pucklar varav det ena paret \u00e4r st\u00f6rre.<\/p>\n <\/p>\n Hos honan av skogskaparspindeln \u00e4r kroppsl\u00e4ngden normalt 3-4 mm, hos hanen 2,5-3,0 mm. Framkroppen \u00e4r ljusbrun och har en karakteristisk svart teckning (se bilden). Bakkroppen \u00e4r kort och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt h\u00f6g, sf\u00e4risk v\u00e4lvd. Den \u00e4r ljusbrun till gulaktig med m\u00f6rka fl\u00e4ckar och tv\u00e5 trubbiga pucklar i fr\u00e4mre delen. Benen \u00e4r ganska korta och de tv\u00e5 fr\u00e4mre benparen \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n de bakre. Sumpkardarspindeln \u00e4r mycket lik men n\u00e5got mindre, honan oftast 2,5-3,5 mm, hanen ca 2,5 mm. B\u00e5da arterna \u00e4r variabla i f\u00e4rg och m\u00f6nster och d\u00e4rmed sv\u00e5ra att skilja. S\u00e4krast skiljs de n\u00e4rst\u00e5ende arterna p\u00e5 parningsorganen. F\u00f6r att skilja v\u00e5ra tv\u00e5 arter brukar m\u00f6nstret p\u00e5 framkroppens br\u00f6stpl\u00e5t (sternum) kunna skilja dem \u00e5t. Detta m\u00f6nster varierar mellan olika individer, men har ocks\u00e5 vissa artskillnader. Hos sumpkardarspindeln \u00e4r sternum m\u00f6rk med ett ljust avl\u00e5ngt band som \u00e4r vidgat fram\u00e5t, hos skogskardarspindeln finns f\u00f6rutom detta ocks\u00e5 n\u00e5gra ljusa bandstr\u00e5lar som g\u00e5r snett ut\u00e5t baktill p\u00e5 sternum.<\/p>\n <\/p>\n Vanligast av kaparspindlarna \u00e4r skogskardarspindeln, Ero furcata<\/em>. Den finns i Europa och norra Asien. I Sverige \u00e4r den vanlig norrut till Dal\u00e4lven och en bit upp l\u00e4ngs norrlandskusten. Enstaka fynd finns ocks\u00e5 i det inre och l\u00e4ngre norrut i Norrland. Sumpkardarspindeln, Ero cambridgei<\/em>, har i stort sett samma utbredning i Sverige och i resten av Europa och Asien. Den \u00e4r inte lika vanlig i st\u00f6rre delen av sitt utbredningsomr\u00e5de, men \u00e4r den vanligare l\u00e4ngst i v\u00e4ster som i Storbritannien. Skogskaparspindeln hittar man i skogar, b\u00e5de l\u00f6v- och barrskogar, i skogsbryn och i \u00f6ppnare milj\u00f6er; ofta d\u00e4r solen v\u00e4rmer upp. D\u00e4r p\u00e5tr\u00e4ffas den ofta i f\u00f6rna och mossa p\u00e5 marken, och ocks\u00e5 p\u00e5 gr\u00e4s och \u00f6rter, under l\u00f6v p\u00e5 grenar och ibland p\u00e5 tr\u00e4dstammar. I dessa milj\u00f6er \u00e4r den vanlig, p\u00e5tr\u00e4ffas ibland i andra milj\u00f6er, men ses inte s\u00e5 ofta d\u00e5 den lever ett undanskymt liv. Sumpkaparspindeln finns i fuktigare och mer \u00f6ppna milj\u00f6er som k\u00e4rr, mossar och andra v\u00e5tmarker, men kan \u00e4ven p\u00e5tr\u00e4ffas p\u00e5 torrare st\u00e4llen, s\u00e4rskilt om luftfuktigheten \u00e4r h\u00f6g. Det g\u00e5r bra f\u00f6r b\u00e5da arterna och de \u00e4r varken hotade eller r\u00f6dlistade. Dessa kaparspindlar kan hittas \u00e5ret runt.<\/p>\n \u00a0<\/em><\/p>\n Ero aphana<\/em>, den fyrpucklade kaparspindeln, lever p\u00e5 solvarma platser, \u00e4ven i samh\u00e4llen, och \u00e4r aktiv fr\u00e5n april till september. Ero tuberculata,<\/em> den st\u00f6rre kaparspindeln, som ocks\u00e5 har fyra pucklar. Denna s\u00e4llsynta art kan ocks\u00e5 hittas p\u00e5 solvarma st\u00e4llen, men senare p\u00e5 \u00e5ret, under sensommar och h\u00f6st.<\/p>\n <\/p>\n Kaparspindlarna f\u00e5ngar som byten enbart n\u00e4tbyggande spindlar. De bygger inget eget n\u00e4t, trots att de \u00e4r n\u00e4ra besl\u00e4ktade med de spindelfamiljer som bygger n\u00e4t. P\u00e5 kv\u00e4llen eller natten bes\u00f6ker de n\u00e4t av klotspindlar, k\u00e4kspindlar eller i vissa fall andra n\u00e4tbyggande spindlar, d\u00e4r de fejkar att de \u00e4r ett bytesdjur som har fastnat i n\u00e4tet eller \u00e4r en intresserad hane som uppvaktar en hona genom att dra i f\u00e5ngstr\u00e5darna. N\u00e4t\u00e4garen, som lockas av detta, grips med de l\u00e5nga taggf\u00f6rsedda frambenen, blir biten i ett ben, f\u00f6rlamas och sugs ut av kaparspindeln.<\/p>\n <\/p>\n Under dagen sitter den lilla skogskaparspindeln, ofta med benen indragna, v\u00e4l dold under l\u00f6v och grenar, eller p\u00e5 marken. Den \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4tt att uppt\u00e4cka. D\u00e4remot \u00e4r den karakteristiska kokongen, som tillverkas i slutet av sommaren, l\u00e4ttare att hitta. Kokongen \u00e4r svagt droppformad, runt 4 mm i diameter. Den best\u00e5r av flera lager av olika spindelsilke: l\u00e4ngst in, n\u00e4rmast de f\u00e5taliga \u00e4ggen, som oftast \u00e4r endast 5-8 stycken, ett vitt tunt lager av fint silke, utanp\u00e5 detta ett mellanlager av grovt, fast silke, placerat t\u00e4tt \u00f6ver det inre lagret, och ytterst ett tjusigt skyddsskikt av b\u00f6jda, glesa tr\u00e5dar. Kokongen \u00e4r vanligtvis f\u00e4st med en ca 15 mm l\u00e5ng, styv tr\u00e5d under ett utspr\u00e5ng, l\u00f6v eller grenar.\u00a0 Denna anordning kan ses som ett skydd mot \u00e4ggpredatorer, men hindrar inte parasitisering av parasitsteklar, som kan angripa \u00e4ggen och f\u00f6rst\u00f6ra dem i upp till 40% av kokongerna. De unga spindlarna kl\u00e4cks efter vinterdvala och blir vuxna under senv\u00e5ren och bygger sedan sina egna kokonger, vars nykl\u00e4ckta ungar sin tur kommer att l\u00e4mna n\u00e4sta v\u00e5r.<\/p>\n <\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Varf\u00f6r r\u00f6stades skogskaparspindeln<\/strong> fram till \u00c5rets europeiska spindel?<\/strong><\/p>\n Som ett “rovdjur bland rovdjuren” har kaparspindlarna utvecklat en udda och anm\u00e4rkningsv\u00e4rd f\u00f6dostrategi. Ocks\u00e5 den s\u00e4regna och karakteristiska kokongen visar p\u00e5 en m\u00e5ngsidig anv\u00e4ndning av spindelsilke och effektiv produktion och bearbetning. S\u00e5 det \u00e4r egentligen ingen \u00f6verraskning att en representant f\u00f6r denna spindelfamilj har blivit utsedd till \u201d\u00c5rets europeiska spindel\u201d (the European Spider of the Year).<\/p>\n <\/p>\n Valet av \u00e5rets spindel \u00e4r f\u00f6r att s\u00e4tta en mindre popul\u00e4r djurgrupp i r\u00e4tt ljus, och samtidigt ett s\u00e4tt att uppmuntra till att hitta, fotografera, rapportera och att \u00f6ka kunskapen om kaparspindlarna.<\/p>\n <\/p>\n “\u00c5rets europeiska spindel” valdes av 84 araknologer fr\u00e5n 27 olika europeiska l\u00e4nder. Samordningen av valet sker p\u00e5 Naturhistoriska museet i Wien, i samarbete med Arachnological Society (AraGes) och European Society of Arachnology (ESA).<\/p>\n <\/p>\n Christoph H\u00f6rweg & Lars J. Jonsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5rets spindel 2021<\/p>\n Skogskaparspindel – Ero furcata<\/em> (Villers 1789)<\/p>\n <\/p>\n Information<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/em><\/p>\n Skogskaparspindeln, Ero furcata<\/em> (Villers, 1789), tillh\u00f6r spindelfamiljen kaparspindlar (Mimetidae). Av kaparspindlar \u00e4r 154 arter beskrivna.<\/p>\n …<\/span><\/p>\n